Och du har startat en fantastisk modeblogg

Idag var våren här. Trots att jag somnade vid fem-sex efter att ha porr-smsat lite med Annika (läs: lättlagat är världens bästa nattprogram och vi är lite kära i pelle) så gick jag upp tidigt och rushade in till stan för att träffa Alice det förlorade barnet.

Det slutade med det vanliga; planlöst fönstershoppande, ca två-tre mat/fika-pauser och oändliga kap och impulsköp. Jag har gjort av med ca 500-700kr, vill inte riktigt räkna ut hur mkt och på vad.

Det resulterade i detta:

(zebra-bikini, tomatröd midjekort tunn kofta,
svarta låga tygskor,
diadem, pärlhalsband, stora runda silvriga örhängen, 'turisten'-handväska
Vit bikini med ljusrosa hjärt-detaljer
& royal-blå klänning med oversize-ärmar och insytt höftparti)

Och nej, detta håller inte på att bli en slags modeblogg, I don't sving that way, jag vill bara state my point. Hur som helst, allt ovan är vårkläder för nu är det fan här för att stanna, för det har tant Denise bestämt. Jag struntar tvärt i att april är värsta lureri-månaden (SÅ AKTA ER IMORGON), mars har fått ta den smällen och nu är det grusiga vägar, vitsippor, glass på nytorget och euforisk musik i öronen för hela slanten.

Därför ska vi alltså göra om ett vinnande konsept från förra året, Air France. Med låtar som 'Beach Party' och 'Karibien' från förra året i bagaget och nyaste singeln 'Afraid You Told Someone About Us' så kommer denna våren bli ett strandparty hela dagarna om inget annat i grusdammet som kommer flyga när vi dansar gata up och gata ner i den uppvärmande solen. För det är det jag känner för att göra just nu, med Air France, i mina nya kläder...


Air France - Afraid You Told Someone About Us
Och den gamla klassikern och klara favoriten,
Air France - Never Content

The love you gave me, nothing else can save me.

Den här veckan har jag bott i Björknäs, det har gått en hel vecka sen jag bloggade sist men det är förstårligt för vi har haft det så himla bra tillsammans så vi har inte hunnit blogga och tönta oss (och för att min dator oftast vart upptagen för serietittande och dj-bås).

Det är något speciellt med att bo med vänner ett tag i en kortare period, man hinner liksom inte börja irritera sig på småsaker och alla är ganska engagerade i husgöra. Storkok, filmkvällar, spontandisko, lekar, spel och kedjerökning kan väl sammanfatta veckan ganska väl. Fast det bästa med veckan har väl varit den totalt avslappnade stämningen, pyjamas ALL the way. Jag toppade såklart med grotestkt stora hål i pyjamasbyxorna (om jag nu hade dom på mig dvs) och en rosabatikbuddah-tröja.

Hursom helst så kollade vi på "Tillsammans" i tisdags (av förklarliga skäl) och sen dess har ABBA gått på högvarv (och HåkanH såklart, med tanke på skivsläppet i onsdags. Återkommer om det vid ett senare tillfälle). Först var det S.O.S. som hajpades med tanke på filmen men senare: ACK vad bra det är! Lovisa och Nadja sjöng för fulla muggar och visade vilka ABBA-fans som fanns inuti och jag är ju inte den som är den och hakade på allsången som började ett par gånger.

Så här sitter jag med en kopp te, choklad och ABBA i stereon och känner mig inte så ensam som jag kanske borde göra.

Veckans tre mest spelade ABBA-låtar helt enkelt:

ABBA - S.O.S.
ABBA - When I Kissed The Teacher
ABBA - Honey, Honey

(Jag kommer med lite bilder senare när veckans värdinna och paparazzi laddat upp dom åt mig/oss)

It's only memories

Popdakar sommaren -07

Nu med detta skitväder så drömmer jag och minns bara tider med gräsmattor och spelningar och smuggelsprit och ja, denhär veckan blir det en liten nypa av det i alla fall. BJÖRKNÄSKOLLEKTIVET -08 (återkommer med mer detaljer senare). Goda vänner och fuldricka och bra musik. Det då var ju bara minnen, nu gör vi nya!

Gentle Touch - Memories

AND YOU GO HOME AND YOU GRRRY AND YOU WANT TO DIE

Det här med covers är inte bara en sak man gillar, det är en sysselsättning. Men en klar favorit i coverdjungel är ”How Soon Is Now” med Smiths covrad av t.A.T.u. Vrålen passar så jäkla bra in och faktumet att dom pratar engelska som dom knappt förstår skiner igenom på ett så underbart sätt.

t.A.T.u är redan filofantastiska som dom är, men med en smiths-klassiker blir det bara bättre. ”I am human and I need to be loved, just like everybody else doese” får en helt annan mening.

Sen är ju ”gry” en klassiker och favorit.


t.A.T.u – How Soon Is Now

In with the new, out with the old. or?

VS

Yelle - Je Veux Te Voir

I’m a loveletter away

Så många år, så många citat, så många lyssningar, så mycket Voxtrot! Det var så länge sedan men ändå smyger den in i själen så fort ’dendär låten utan intro’ börjar.

Jag vet inte hur jag ska börja eller sluta, men rösten är så perfekt, inte överproducerad, slick eller ens skränig. Trummorna är hurtiga och gitarrsolot får mig alltid att studsa av frihet. Och i slutet vill jag bara ta tag i dina händer och luta mig bakåt och snurra runt, runt och runt, tills det bara klaffar ihop och man faller i en fnittrande hög. Det är så starten av någonting det kan bli.


Voxtrot – The Start of Something

För vi bor i ett island (vad upp med jävla snöstorm?!)

(korrigerat 20.23:)
Äh jag skojar bara, jag suger och har ingen koll, men denhär låten är ändå bäst!


Röyksopp – Eple

Take these broken wings and learn to fly

Jag är härligt bakfull, har sovit tre timmar av fyra och solen skiner in i tåget. Igår åkte vi taxi till Malmö och sjöng med till gamla skate-hits och idag känns bara en låt rätt: en blyg Paul, en takt och världens finaste gitarr.


Blackbird kan vara den absolut bästa bakislåt en solig morgon. Att någon drar fram en gitarr och spelar medan man hest men glatt sjunger med funkar nästan lika bra. Jag känner mig alltid liten, söt och flickig när jag hör Blackbird så det passar perfekt på bakfulla mornar eftersom jag alltid är den totala motsatsen just då. Så om du vill få mig att fnissa som en liten tös och titta på dig med beundrande ögon så är det bara att dra fram gitarren och spela Blackbird. I’ll be yours forever!


The Beatles – Blackbird

Lund

För två år sedan blev jag medtvingad av min vän Joel på en liten spelning på Lyran-scenen på det årets Arvikafestival. Det var en liten späd karl som sjöng och läste poesi, på skånska. Det var underbart men kokhett, solen låg på och det kändes som vi låg och fräste i en stekpanna. Efter spelningen köpte Susanna en av hans skivor (eller var det två?) och Joel var grymt nöjd med sig själv eftersom vi hade gillat spelningen. Efter festivalen åkte vi på rehab i Strömstad till Nadjas sommarstuga och tvättade av oss alla spår av festivalen och lyssnade på den skånska mannen varje kväll nerbäddade i varma och torra sängar (man uppskattar allt så mkt mer efter festival).

Efter den veckan har vi (eller i alla fall jag) tagit alla chanser att återse denne skånska man. Vi har pratat med honom, ja, nästan blivit bästisar och bundis (Delat öl och njutigt av livet i Vitabergsparken, promenerad och kramats i alla fall). Och nu är jag i Skåne och önskar att Emil Jensen kunde stå bakom varje gatuhörn och sjunga för mig i regnet.

Emil Jensen – Hela vägen ner
(låten handlar om att åka ner till Malmö, byt ut det till Lund och att jag kommer att sakna dig alla sekunder)

x2000

Nu sitter jag på ett tåg mot Skåne, framför oss pratar dom skånska och jag känner för lite ”åkatåg”-musik. Tyvärr är det inte sol och pepp som medföljer denna tågresa. Det är grått och jag är inte så peppad, tågsällskapet är inget sällskap jag valt och vid destinationen väntar ingen när&kär. Men att åka tåg skänker ändå någon slags lycka och jag kan inte göra annat än att lyssna på peppmusik, även om det precis har varit ett ledsamt avsked och hemväg på gång.

Jag behöver lite snabba takter som slår i takt med att träder svishar förbi. Jag behöver lite hesa vrål som kan få tåget att röra sig fortare bort från vart än jag varit. Jag behöver lite hopplöshet blandat med hopp för att dränka ångesten och entusiasmen.

Just nu behöver jag bara lite Lasse Lindh (på svenska givetvis)

Lasse Lind – Överlever du Härnösand så överlever du allt

I want to tell you how much I love you

Jag ligger hemma i min säng och blev sjukt otaggad på två sekunder. Kanske var det överdosen mat idag, eller överdosen 'la vida loca' igår, kanske var det all familj och stök. Men jag tippar på att det är för att jag precis insett att jag ska åka bort över helgen och tönta mig i köket med Mattias från min gamla klass och Herbert Hermann (gammal lärare från Sågbäck) och att jag inte kommer få träffa Galán och Karin förns i sommar. Nordiska mästerskapen kommer ta kål på mig. Om en månad är jag i Odense och ska representera Sverige i en fucking kocktävling. Jag börjar nästan ångra att vi vann SM förra året. Vafan, sen när tröttnade jag på kockandet, det är ju mitt liv?

Blah, aja, jag är inte närvarande i stan denna helgen så ni får supa skallarna och vara dekadenta utan mig helt enkelt. Annars skulle jag nog bara vilja ligga och kramas och lyssna på Cat Power (finaste scenen i Juno btw), kanske lite bakfull, kanske lite småfull.


Cat Power - Sea of Love

"Woke up I had the same clothes on I had on last night

DAMN...
I must have passed out"

Så börjar en av mina absoluta favoritlåtar och därmed är det en av mina favoritcitat och jag har vaknat ett antal torsdag/lördag/söndag-mornar och nynnat det lite tyst för mig själv medans jag smågarvat lite åt mig själv och gårdagens galenskap.



Pharrell i N.E.R.D. är en av mina favoritnegrer (om man nu får säga så...?). Ack, han är så jäkla snygg och jag hade en grotesk crush på honom när jag var 14. Äh, vafan, det har jag fortfarande om jag ska vara ärlig. Jag och Freja pratade om honom igår och jag och Adina har pratat om musiksmaker man gömmer i garderoben idag. Tänkte att det var dags att frälsa alla med denna ängel från Virginia Beach (synd bara att han hunnit bli 34, wtf liksom!)


N.E.R.D. - Provider

(Och om man klickar på bilden får man se ett gäng snyggingar cykla på sina lowriders... Ni skulle inte banga helt enkelt!)

They say you’re like a Monday morning, I say you’re like a Friday night...

Jag sitter och gör en vecko-spellista. Alla låtar som finns i mitt iTunes är låtar om måndagar och söndagar. Av en anledning. Det är något med veckostart/slut, prestationsångest över starten och slutet, en klar linje i form av två dagar. Jag har inte en vanlig veckorytm som vanliga dödliga, jag jobbar en eller två dagar under en vecka och en måndag är som en onsdag men ändå känner jag av brytningen, tydligt… Hopplösa måndagar och ångestladdade söndagar. Och det har väl varit exakt sådanna dagar idag och igår, så det passar väl perfekt.

Hursom, här är en handfull 'veckodagslåtar' och nu ska jag skriva en låt om onsdagar. För jag älskar onsdagar och den dagen behöver verkligen lite mer credd!

Shiny Toy Guns – Rainy Monday
New Order – Blue Monday
Jens Lekman – Friday Night At The Drive-in Bingo
Johan Hedberg – Hurra för fredag, fest och öl.
Acid House Kings – Sunday Morning
No Doubt – Sunday Morning (älska låtar med samma namn som inte är covers)

sleepwalkers 2.0

Jag vet inte om det är ett sjukt välbehag eller en gnagande ångest som gömmer sig i min mage. Tyvärr är tomheten lite för påtaglig. Hur som helst har jag fortsatt på spåret 'lugn, melodisk sovmusik' större delen av veckan, vilket rätt och slätt betyder Sigur Rós. Och just för minuten känner jag inte för att lyssna på någon annan låt än denna:

Sigur Rós - Vaka

I promise you I promise that I'll run away with you

Igår var det Vänner och Bekanta. Lång-Kalle körde sina gamla hits och Sverrir lyste med sin frånvaro. Jag själv stog i diskobaren och servade alla indiekids och mina kära alkoholkåta vänner. Det var en typisk VB-kväll igår, lugn början med lite småsnack och rastlöshet, sedan började hysterin och totalstressen, allting tog slut samtidigt och inte en plockare i sikte. Men ja, det är bara att le och ta allt med en klackspark, jag lyckades till och med att klämma in en rökpaus. Det bästa med VB är att allas småpengar tar slut efter två och man får chansen att faktiskt gå på toa också.

Hursom så drog Kalle igång 'Just Like Heaven' och jag tog min chans att smita ut på dansgolvet och vråla lite.

Jag fylls i av extas redan i introt, det känns alltid som man svävar när volymen höjs några snäpp och ja, vad ska jag säga, det är en klassiker. Jag blir kär i alla jag råkar gå in i och mina vänner bli bara ännu bättre vänner.


The Cure - Just Like Heaven

I den här staden där alla vet vem du är, utom du själv.

Idag har varit en sån dag när jag bara legat hemma och döklickat på internet och gjort det jag alltid gör när jag döklickar på internet, kollar igenom hela min bilddagbok. Mest fastnar jag på alla våriga bilder, onsdagspicnicar och promenader och parkfest.

Hur många gånger har vi inte vrålat 'DutiduuhduuhduuhDUUH' och hoppat runt som små barn med cp-spasmer. Jag älskar "Ljusdal". Det var nog den första låten laddade ner från Sibirias gamla mp3-hemsida innan hajpen och innan Vapnet. Varenda handklapp och målbrottsskri går rakt in i hjärtat. Jag blir nästan lite tom på ord, sitter med låten på repeat och tänker nästan att den får tala för sig själv:

Sibiria - Ljusdal
(vägen glittrar utanför, jag har shotgun och du kör)

I'll be blowing your mind while you're blowing my brains

Den här låten är verkligen i grövsta laget men jag måste ändå älska den. Det är genuin 90-tals rap med tacky samplingar och även om dom här killarna som ser ut som något snällt ur ’fresh prince of bel-air’ så verkar dom i alla fall vara värsta svinen (om man lyssnar på texterna och noterar vad som står på deras T-shirts dvs).

Hur som helst ska jag överleva tre timmars midnattskassaarbete genom att bara nynna ”Ahh! Me so horny! Me love you long time!” och se hur många sneda blickar jag får VS hur många trånande.

ENJOY!

2 Live Crew – Me So Horny
(Nadja och Adina, ladda inte ner, ni skulle rodna i en vecka!)

Oh when we walk it always feels so nice, and when we talk it seems like paradise.

Asså palla att idag har sugit. Min trasiga mobil blir antagligen inte lagad på försäkringen vilket leder till att jag måste betala undersökningskostnaden som ligger på 300pix (en struntsumma, men jag är royally pank just nu), sen skulle det kosta över tusenlappen att laga displayen vilket är totalt ovärt med tanke på att jag kan köpa en ny mobil för dom pengarna. Kruxet är ju nu att jag har 12 månader kvar med avbetalning för den jävla skitmobilen och nu kommer sms:en kosta också.

Hej kronofogden här kommer jag! ;>

Det enda som hjälper nu är att höra mitt namn om och om igen tills ångesten bara känns som något grått doft dunkel längst ner i magen och det enda jag hör är "Denis Denis, I've got a crush on you. Denis Denis, I'm so in love with you" (Om det ändå vore så väl). Jag är ju faktiskt döpt efter denhär låten så den ska ha all heder i världen, tanken är ju självklart underbar och det är en av dom bra sakerna min far uträttat (trots att låten handlar om en man? Minst sagt passande). Hursom, TACK PAPPA FÖR DENISE ÄR ETT BRA NAMN.

Nu ska jag sova och hjärntvätta migsjälv och tvinga Nadja&Zarah spela den på Democrazy ikväll.
Ses vi där?


Blondie - Denis

Wiskeykväll i Björknäs

Ja, vi har fått i oss ett par olika wiskeydrinkar och det är bara tisdag. Men det är så livet ska vara. Hursomhelst så har vi sysselsatt oss med det vanliga; sexsnack, inomhusrökning, ordlekar, matlagning och hemlighetmakeri. Men en sak som vi inte alltid gör är att skriva kontaktannonser åt varandra. Dom är helt klockrena och jag är helt varm i magen, det må vara wiskeyn men jag tror det har med att göra att jag har världens finaste vänner. Här är dom i alla fall:

"Gillar du friskis&svettis, friluftsliv och fårskinnsfällar? Nej, då är du inte mannen för mig. En söt och poppig nittonåring som jag behöver nog någon som gillar färgglada drinkar, dans på borden och dekadenta efterfester. Självklart bara om du lovar att baka muffins med mig dagen därpå. Ge mig en rosett att ha i håret och en skiva med dina smiths-favoriter så är jag din! <3"

- Adinas

"19-årig tjej som festar som en rockstjärna, för sig som en filmstjärna och blir kär som en popstjärna söker en minst lika strålande man som kan hantera mig! Jag gillar både oldschool-rock och schlager men hatar särskrivningar och letar efter någon som ser ut som Nikki Sixx, har humor som Magnus Betnér och ett intellekt som kan matcha mitt. Slå en signal!"

- Annikas

"Don't go wasting your emotions, lay all your love on me! 20-årig tjej som gärna dansar tills solen går upp, och ner igen! Har en förkärlek för indie-hits, snabbt tempo, starka drinkar och män som är tuffare än jag. Can you keep up with me and my cooking-skills? Call!"

- Mitt

Annars så ska vi nog fortsätta att dansa och vråla till "tjejen med cabben", leta efter gamla cigarett-fimpar, kramas och göra allt som vi är bäst på!

Hästpojken - Shane Macgowen

THE LOVE OF MY LIFE

Det var en gång en solig varm dag och lilla Denise praktiserade på PA&co, hon började klockan 12.00 varje dag och hann därmed att alltid kolla på veckans hitvarning som gick klockan 10.55 varje soliga dag. Redan på måndagen var hon fast och tittade på videon varje morgon i förundran. Låten som var veckans hitvarning just den veckan var ”156” med Mew. Sen dess var hon fast.

Jag har älskat Mew sedan första tonen men det tog ett tag innan jag tog tag i saken och uttryckte min fanatism. I dagens läge är skivan ”Frengers” den mest spelade skivan i detta hem, jag har sett dom live ett antal gånger och har Mew-änglar lite var stans i mitt rum. Det finns tusentals saker att säga om min relation till Mew men jag vet inte om jag klarar eller vågar ta det i skrift, det skulle nog bli en femtusenords novell. Hursomhelst har jag tusen favoritlåtar som växlar efter humör och säsong. Men på senaste tiden har det varit ”Her Voice is Beyond Her Years” rakt igenom.


Mew – Her Voice is Beyond Her Years

Kom nu. Kom nu, fallna ängel.

Jag vet att det är ett jävla tjat om sommaren från mitt håll, men jag kan inte hjälpa det, våren var ju nästan här! Vi hann börja peppa på uteserveringsöl och parkhäng och jag drog fram en tre års gammal sommarklassiker och smygrökte i mitt fönster och njöt av solen.

Sen att dom har världens bästa bandnamn är ju en annan sak. Detta var min och Pgs låt en gång i tiden. Hon flyttade ifrån Stockholm efter studenten och vi sprang på varandra senast i somras. ”En vän som jag tappat bort”. Det var bara inte samma sak längre. Men åh, det är ändå så mycket härliga pop-minnen. Jag tror jag ska dra på mig en gammal randig tröja och sniffa lite hårspray och kanske ringer ett samtal, eller två.

Autisterna – Himlen

My heart reached out for you but my arms stuck like glue to my sides

Idag när jag vaknade hade det snöat och var vitt ute, jag har sockor och mössa på mig när jag går ut och vill inget annat än att ha sommar. Jag går i ide nu, syns vi där?

Orange Juice – Rip It Up

It's been a bad day

Sitter i skolan (ja, jag går inte i skolan längre men jag är här och tränar inför nordiska mästerskapen med Jonas) och har den sämsta dagen på länge, var tvungen att gå upp klockan halv sju på morgonen (senast jag var vaken vid den tiden på dygnet var igår när jag var på väg hem!). Kommer hit, fattar noll, halkar runt för jag inte har arbetsskor med mig och tappar mobilen i golvet. Så ja, nu har jag ingen fungerande mobil. Typiskt…



Så idag är en sådan dag när man behöver lite uppmuntran och tröst. Jag drar alltså på El Perro del Mar och lallar runt i skolan i ett par timmar till. IT’S ALL GOOD TAKE A NEW ROAD AND NEVER LOOK BACK LALALALA!


El Perro del Mar – It’s All Good

sleepwalkers

Jag är väldigt tveksam till om jag gillar faktumet att Sigur rós sjunger mestadels på 'Hopelandic/Vonlenska', men jag tror att jag faktiskt gillar det. Lagom flummigt sådär... Annars så är ju musiken helt fenomenal och jag ligger och njuter i fosterställning. Perfekt en regnig vårdag som idag har att bjuda på. Precis lika perfekt som all annan musik producerad från Island. Jag älskar Island, let's move?

Sigur Rós - Svefn-g-englar